Så påverkar globala kriser marknaden

Utbud och efterfrågan varierar hela tiden för företagen men kriser gör att alla påverkas ordentligt. Men vad händer egentligen? Så påverkar globala kriser marknaden.

Gemensamt för globala kriser

Kriser har några gemensamma faktorer som de flesta känner igen när man räknar upp dem. Här är ett axplock av dem:

• Krisen sker snabbt och oförberett
  
  
• Konsekvensen av krisen blir en kraftig inbromsning på någon del av marknaden
  
  
• Det sker en kedjereaktion som sprider sig över världen
  
  
• Vi får en skevhet i utbud och efterfrågan
  
  
• Obalansen på världsmarknaden varierar beroende på kris
  
  
• När krisen mattas av stabiliseras utbud och efterfrågan igen
  
  

Snabbt och oförberett

Det som är gemensamt för alla globala kriser är att de sker snabbt och oförberett, som till exempel med den nuvarande Coronapandemin. Hur snabbt man som företag hinner ställa om till den nya situationen kommer att ha stor inverkan på hur väl man hanterar krisen.

Inbromsning

En kris startar igång genom en rad av händelser vars konsekvenser för samhället blir att någon eller några stora institutioner eller företag gör en kraftig inbromsning. Det är när marknaden bromsar upp rejält på en plats som krisen sätter igång.

Kedjereaktion

Om man tar finanskrisen 2008 som exempel insåg bankerna att de hade ställt ut stora lån utan några rimliga säkerheter som gjorde att de tvärbromsade sin utlåning. Effekten blev att några stora banker gick i konkurs. Då startade en kedjereaktion där fler banker, försäkringsbolag och kreditinstitut påverkades.

Skevhet i utbud och efterfrågan

Ytterligare en viktig faktor är att när krisen drar igång sprider den sig snabbt och skapar en skevhet i utbud och efterfrågan. Det innebär att efterfrågan stannar av och vissa marknader dör ut helt och hållet. Samtidigt skjuter andra i höjden och får en för hög belastning.

Exempel på obalans i marknadsdynamiken

Några av de tydligaste exemplen på obalans i marknadsdynamiken är under Covid-19 pandemin. Branscher som helt stannat upp är exempelvis restaurang, flyg, hotell, turism och konferenser. Några branscher som är kraftigt påverkade är logistik och fraktindustrin.

Eftersom hundratals miljoner människor isolerar sig för att minska smittspridning ökar efterfrågan tillfället inom ett antal branscher. Framför allt är det livsmedelsindustrin som skjuter i höjden när människor förbereder sig och hamstrar varor.

Förutom livsmedel påverkas även sträckfilms- och förpackningsindustrin som är en del av livsmedelsindustrin. När matvaror och kolonialvaror ökar i efterfrågan kommer deras förpackningar att behöva produceras på högvarv.

Nästa steg är att människor behöver ha kontakt och mötas i någon mån även om de inte får träffas fysiskt. Därmed blir digitala lösningar, videokonferenser och mötesappar något som ökar allt mer.

Distans- och e-handel ökar rejält eftersom människor vill konsumera men inte får eller kan gå till fysiska butiker. Lyxkonsumtionen brukar minska vid kriser samtidigt som basvaror ökar i försäljning. Därmed kommer inte all digital handel att gynnas.

En krock som spär på krisen

Man kan tänka sig att om en bransch krisar och en annan ökar i efterfrågan skulle det hela jämna ut sig. Dessvärre blir det oftast en krock som gör att krisen eskalerar. När distanshandeln ökar kommer trycket på fraktindustrin att öka.

Krisen mattas av

För eller senare kommer krisen att mattas av i något eller några länder. När det sker ökar efterfrågan på en del tjänster och varor samtidigt som andra minskar. Utbud och efterfrågan stabiliserar sig i de regionerna som sakta börjar komma på fötter igen.

Kontrollerat perspektiv

När marknaden stabiliserar sig får företagen ett mer kontrollerat perspektiv. Frakten som är navet i konjunkturen sätter igång och allt fler marknader kommer på fötter. Förhoppningsvis har de lokala regeringarna ekonomin till att få landet på fötter igen.

Inflationsrisk

Kriser brukar ofta innebär att länderna försöker rädda sina företag och medborgarna och det gör man allt som oftast med sedelpressen. När man trycker fler sedlar ökar köpkraften i samhället temporärt. Dessvärre spär det på inflationen så pengarna minskar i värde.

Svaga länder blir svagare

En vanlig effekt av globala kriser är att inflationen skjuter i höjden. Länder med redan dålig ekonomi lånar mer pengar och trycker mer pengar vilken gör att inflationstrycket ökar. De starka länderna klarar sig bättre och de svaga får det tillfälligt tuffare.